AFS 2023:10: AFS 2023:10 – Risker i arbetsmiljön

Risker i arbetsmiljön är något varje arbetsgivare måste hantera löpande och systematiskt. AFS 2023:10 samlar Arbetsmiljöverkets regler om ett antal vanliga riskkällor i arbetsmiljön: buller, vibrationer, risk för fall och ras, hälsofarlig fysisk belastning, kemiska riskkällor, smittrisker samt artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält. Föreskriften gäller sedan den 1 januari 2025 och ersätter en lång rad äldre föreskrifter. På den här sidan förklarar vi vad föreskriften innehåller, hur den hänger ihop med det systematiska arbetsmiljöarbetet och vad du som chef eller skyddsombud behöver känna till.

Vad innehåller AFS 2023:10?

Föreskriften är indelad i kapitel per riskområde. Efter de inledande gemensamma bestämmelserna följer kapitel om buller och vibrationer, om skydd mot fall och skydd mot ras, om hälsofarlig fysisk belastning (belastningsergonomi), om kemiska riskkällor – däribland damm från kvarts och andra farliga ämnen – samt om smittrisker, artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält. Grundmönstret är detsamma i varje kapitel: arbetsgivaren ska undersöka om riskkällan förekommer, bedöma riskerna, åtgärda dem i rätt prioriteringsordning och följa upp att åtgärderna fungerar.

AFS 2023:10 ersätter därmed flera välkända äldre föreskrifter, till exempel Buller (AFS 2005:16), Vibrationer (AFS 2005:15), Belastningsergonomi (AFS 2012:2), Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), Kvarts – stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) och Smittrisker (AFS 2018:4). Kraven är i stor utsträckning desamma i sak, men samlade i en föreskrift med gemensam struktur och gemensamt språk.

Buller och vibrationer

Kapitlen om buller och vibrationer skyddar hörsel, nerver och blodkärl. Arbetsgivaren ska undersöka exponeringen, jämföra den med de insats- och gränsvärden som gäller och vidta åtgärder om värdena överskrids. Vid buller handlar det till exempel om att dämpa bullerkällan, begränsa exponeringstiden och som sista led tillhandahålla hörselskydd. Vid hand- och helkroppsvibrationer gäller motsvarande systematik, eftersom långvarig exponering kan ge bestående skador som vita fingrar och nervpåverkan.

Skydd mot fall och ras

Fall från höjd hör till de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolyckor. AFS 2023:10 innehåller kraven på skydd mot fall vid användning – till exempel att kollektiva skydd som räcken och arbetsplattformar ska väljas före personlig fallskyddsutrustning – och kraven på skydd mot ras av material, gods och konstruktioner. Observera att produktkraven på stegar och ställningar finns i AFS 2023:9 och användningsreglerna för sådan utrustning i AFS 2023:11; de tre föreskrifterna kompletterar varandra.

Hälsofarlig fysisk belastning

Kapitlet om fysisk belastning motsvarar de tidigare reglerna om belastningsergonomi. Arbetsgivaren ska bedöma om arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering och repetitivt arbete kan vara hälsofarliga och åtgärda det som brister – i första hand genom att förändra arbetets utformning, inte genom att lita på den enskildes teknik. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och långvarigt repetitivt arbete är fortfarande en av de största orsakerna till arbetssjukdomar i Sverige.

Kemiska riskkällor

Kapitlen om kemiska riskkällor ställer krav på att arbetsgivaren undersöker vilka kemiska riskkällor som förekommer, gör en riskbedömning, ordnar med skyddsåtgärder och ser till att berörda arbetstagare får information och utbildning. Här finns även särskilda regler om bland annat kvartsdamm. De hygieniska gränsvärdena för luftföroreningar finns däremot i AFS 2023:14, som föreskriften hänvisar till. För vissa särskilt reglerade arbeten, som asbestarbete, gäller dessutom särskilda regler i AFS 2023:13.

Smittrisker och strålning

Kapitlet om smittrisker gäller verksamheter där arbetstagare kan utsättas för smittämnen, till exempel inom vård, omsorg, laboratorier och avfallshantering, och ställer krav på riskbedömning, hygienåtgärder och i vissa fall vaccinationserbjudanden och registerföring. Kapitlen om artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält skyddar mot skador från exempelvis laser, svetsljus och starka fält, med exponeringsgränser och krav på åtgärder när de riskerar att överskridas.

Så hänger föreskriften ihop med SAM

AFS 2023:10 bygger på metoden i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Skillnaden är att AFS 2023:10 preciserar vad som gäller för varje enskild riskkälla – vilka undersökningar som krävs, vilka värden som inte får överskridas och vilka åtgärder som ska prioriteras. Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt, och skyddsombud och berörda arbetstagare ska medverka i arbetet. Åtgärder väljs alltid i prioriteringsordning: först eliminera risken, sedan begränsa den med tekniska och organisatoriska åtgärder, och sist personlig skyddsutrustning.

Vanliga brister vid tillsyn

Erfarenheter från Arbetsmiljöverkets tillsyn visar att vissa brister återkommer. Riskbedömningar saknas eller är inaktuella, exponeringsmätningar för buller och vibrationer genomförs inte trots att det finns anledning, och kemiska riskkällor hanteras utan aktuell förteckning och utan att arbetstagarna fått utbildning. Du undviker de flesta anmärkningar genom att gå igenom riskområdena i AFS 2023:10 ett i taget, dokumentera bedömningarna och bygga in uppföljningen i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet. Eftersom föreskriften har ändrats efter ikraftträdandet – ändringar är införda till och med AFS 2025:1 – lönar det sig också att bevaka av.se för uppdateringar.