AFS 2023:3: AFS 2023:3 – Projektering och byggarbetsmiljösamordning

Byggarbetsmiljösamordning är en central del av säkerhetsarbetet inom bygg- och anläggningsbranschen. AFS 2023:3 reglerar hur byggherrar, projektörer och entreprenörer ska samarbeta för att förebygga olyckor och ohälsa. Föreskriften ställer krav på rollerna BAS-P och BAS-U samt på dokumentation. Dessutom reglerar den hur projekteringen ska beakta säkerheten från första ritning till färdigt byggprojekt. Därför berör regelverket alla som planerar, leder eller utför bygg- och anläggningsarbeten i Sverige.

Vad är byggarbetsmiljösamordning och varför behövs det?

Byggarbetsmiljösamordning handlar om att förebygga risker i ett tidigt skede och sedan hålla ihop säkerhetsarbetet under hela byggprojektet. Byggarbetsplatsen är en av de mest riskfyllda arbetsmiljöerna, med faror som fallolyckor, krockrisker, lyftarbete och exponering för farliga ämnen. Dessutom arbetar ofta flera olika företag sida vid sida, vilket skapar behov av tydlig samordning.

Utan en ansvarig samordnare riskerar säkerhetsarbetet att hamna mellan stolarna när ansvaret är otydligt. Därmed kan risker som uppstår i gränslandet mellan olika yrkesgrupper förbli oupptäckta. Genom att tidigt utse en BAS-P och en BAS-U skapar byggherren förutsättningar för ett systematiskt och sammanhållet säkerhetsarbete under hela projektet. Framför allt visar erfarenheten att olyckor oftast beror på brister i planering, inte på den enskilda arbetstagaren.

Rollerna BAS-P och BAS-U – vad de gör

BAS-P, byggarbetsmiljösamordnaren för projektering, arbetar i den tidiga fasen av projektet. Uppdraget handlar om att påverka konstruktörer och projektörer så att de beaktar arbetsmiljön redan i ritningarna. Till exempel kan val av material, byggmetod och teknisk lösning avgöra om framtida underhåll sker säkert eller inte. BAS-P ser dessutom till att en arbetsmiljöplan tas fram när en sådan krävs, som beskriver riskerna och hur man hanterar dem.

BAS-U, byggarbetsmiljösamordnaren för utförande, tar vid när bygget startar. Uppdraget innebär att samordna de olika entreprenörernas säkerhetsarbete på byggarbetsplatsen. BAS-U håller arbetsmiljöplanen aktuell, kontrollerar att reglerna följs och ser till att alla som arbetar på byggarbetsplatsen har den information de behöver. Dessutom hanterar BAS-U situationer där flera arbetsgivare verkar samtidigt och där gränssnitten kan skapa olycksrisker.

Byggherren – roll och ansvar

Byggherren bär det övergripande ansvaret för att utse BAS-P och BAS-U – det kan vara en fysisk person eller ett företag (en juridisk person). Uppdraget ska vara tydligt definierat och skriftligt dokumenterat. Den som utses behöver dessutom de befogenheter och resurser som uppdraget kräver. En BAS-P eller BAS-U utan mandat att ställa krav på projektörer och underentreprenörer kan inte utföra sitt arbete på ett meningsfullt sätt.

Byggherren kan välja att själv ta rollen som BAS-P och BAS-U, men då krävs tillräcklig erfarenhet och kunskap om bygg- och anläggningsarbete. Dessutom måste personen ha tid och möjlighet att utföra uppdraget i praktiken, inte bara formellt. Att utse en BAS utan att ge hen rätt förutsättningar är ett vanligt misstag som Arbetsmiljöverket uppmärksammar vid tillsyn.

Arbetsmiljöplanen – ett levande dokument

En arbetsmiljöplan är ett centralt dokument i många byggprojekt. Den krävs om projektet är så stort att förhandsanmälan ska lämnas till Arbetsmiljöverket, eller om det förekommer arbeten med särskild risk – till exempel arbete med risk för fall från höjd eller arbete med asbest. BAS-P ser till att planen upprättas under projekteringen och baserar den på de risker som projektet innebär. Planen ska beskriva hur man hanterar riskerna, vem som ansvarar och hur samordningen sker mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen.

BAS-U uppdaterar planen löpande under byggtiden när förhållandena förändras. Till exempel kan en oväntad grundförstärkning eller ett tillkommande arbete skapa nya risker som kräver nya åtgärder. Planen ska alltid finnas tillgänglig på byggarbetsplatsen och alla som arbetar där ska känna till den. Slutligen bevarar byggherren dokumentet och det bildar en del av den samlade dokumentationen för projektet.

Projekteringen som nyckel till säker byggarbetsmiljö

En grundläggande tanke i AFS 2023:3 är att de bästa lösningarna skapas tidigt. Redan när arkitekter och konstruktörer ritar byggnaden kan de fatta beslut som påverkar säkerheten under hela byggprocessen och sedan under underhållet. Till exempel kan räcken, infästningspunkter för personlig fallskyddsutrustning och tillgängliga serviceluckor komma med från start, i stället för att tillkomma som kostsamma efterkonstruktioner.

BAS-P spelar en avgörande roll och lyfter dessa frågor i projekteringsgruppen. Eftersom projektörer ofta fokuserar på funktion och estetik behöver byggarbetsmiljöperspektivet ha en tydlig röst i projektmötena. Dessutom gäller det att förstå att val på ritbordet kan skapa eller eliminera risker som sedan drabbar de hantverkare som utför arbetet. Framför allt är det mer kostnadseffektivt att rätta till ett problem i ritningsstadiet än att åtgärda det under byggtiden eller efteråt.

Samordning av flera arbetsgivare på byggarbetsplatsen

En av de svåraste utmaningarna när många olika företag arbetar parallellt är att hålla ihop säkerhetsarbetet. Varje arbetsgivare ansvarar för sin personal, men gränssnitten skapar risker som ingen enskild aktör överblickar på egen hand. BAS-U fyller den funktionen och ser till att ingen riskzon faller utanför ansvaret.

Till exempel kan ett schaktarbete påverka en angränsande entreprenörs arbete och kräver kommunikation och samordning. Vidare kan lyftar och kranar röra sig i områden där andra arbetar, vilket kräver samordnade körscheman. BAS-U ska därför ha en aktiv roll i de regelbundna samordningsmötena och ha mandat att kräva att arbetsgivarna anpassar sina arbetsmetoder när säkerheten kräver det. Dessutom dokumenterar BAS-U de beslut man fattar och kommunicerar dem till alla berörda.

Krav på kunskap och erfarenhet

AFS 2023:3 ställer krav på att den som utses till BAS-P eller BAS-U har relevant kunskap och erfarenhet. Det räcker inte med en formell titel – personen måste förstå de tekniska och praktiska förhållandena inom bygg- och anläggningsarbete. Kunskapen om arbetsmiljölagstiftning, riskbedömning och samordning av komplexa projekt är central.

Relevant utbildning ger en god grund, men erfarenhet från verkliga projekt är lika viktigt. Rollerna kräver förmågan att kommunicera med projektörer, underentreprenörer och byggherrar. BAS-P och BAS-U behöver dessutom starka ledaregenskaper. Vidare behöver de hålla sig uppdaterade om regelverket, eftersom Arbetsmiljöverket regelbundet reviderar föreskrifterna inom bygg- och anläggningsområdet.

Dokumentation och förhandsanmälan

För vissa byggprojekt gäller krav på förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket. Byggherren ansvarar för att anmälan lämnas innan byggarbetsplatsen etableras. Förhandsanmälan krävs när arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt, eller när det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Anmälan ska innehålla grundläggande uppgifter om projektet, byggherren och de utsedda samordnarna, och den är ett verktyg för Arbetsmiljöverket att planera tillsyn och prioritera resurser till de projekt som innebär störst risker.

Utöver förhandsanmälan kräver föreskriften att arbetsmiljöplanen dokumenteras och att ändringar noteras löpande. Dessutom ska fördelningen av ansvar och uppgifter finnas i skriftlig form. Att inte upprätta en arbetsmiljöplan när en sådan krävs kan leda till sanktionsavgift. Slutligen bevarar byggherren dokumentationen efter att projektet är avslutat, eftersom den kan behövas vid framtida underhåll eller om frågor uppstår om hur man genomförde arbetet.

Vanliga brister vid tillsyn av byggprojekt

Arbetsmiljöverket genomför regelbunden tillsyn av byggprojekt och hittar återkommande brister. En vanlig brist är att BAS-P eller BAS-U saknar mandat och resurser för att utföra uppdraget, trots att man formellt utsett dem. En annan brist gäller arbetsmiljöplanen, som antingen saknas helt eller inte uppdateras under byggtiden. Dessutom förekommer det att förhandsanmälan saknas för projekt där den krävs.

Du undviker de flesta anmärkningar genom ordning och tydlighet från projektstart. Utse BAS-P tidigt, involvera samordnaren i projekteringsgruppen och uppdatera arbetsmiljöplanen vid varje väsentlig förändring. Framför allt är en engagerad och kompetent BAS-U den viktigaste faktorn för ett säkert byggprojekt. Dessutom visar erfarenheten att tidiga investeringar i säkerhetssamordning nästan alltid sparar tid och pengar längre fram i projektet.

AFS 2023:3 i ett bredare sammanhang

AFS 2023:3 om byggarbetsmiljösamordning hänger nära ihop med det systematiska arbetsmiljöarbete som regleras i AFS 2023:1. Byggherren och BAS-funktionerna bedriver i grunden ett tillämpat systematiskt arbetsmiljöarbete, anpassat till de speciella förhållandena inom bygg- och anläggningsbranschen. Dessutom kompletterar föreskriften AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbetet, och de särskilda reglerna för själva utförandet av byggnads- och anläggningsarbete finns i AFS 2023:13.

Tillsammans bildar dessa föreskrifter ett sammanhängande ramverk för ett förebyggande och systematiskt säkerhetsarbete. AFS 2023:3 lyfter fram den unika situationen på byggarbetsplatsen, där tillfälliga arbetsgivare och komplexa riskbilder kräver en dedikerad samordningsfunktion. Framför allt visar föreskriften att en säker byggarbetsmiljö börjar med rätt beslut i projekteringen – långt innan bygget tar form.