Regler för arbete på höjd

Arbete på höjd regler — vad gäller egentligen? Reglerna berör alla arbetsgivare och arbetstagare som utför arbete där ett fall kan orsaka personskada. Sedan den 1 januari 2025 gäller Arbetsmiljöverkets nya föreskriftsstruktur: skydd mot skada genom fall regleras i [AFS 2023:10](/regelverk/afs/2023-10) och säker användning av personlig fallskyddsutrustning i [AFS 2023:11](/regelverk/afs/2023-11). Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att reglerna följs. Dessutom har varje arbetstagare ett ansvar att använda den utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Därför är det viktigt att alla berörda förstår vad reglerna kräver.

Riskbedömning — grunden i reglerna för arbete på höjd§

Innan arbete på höjd påbörjas kräver reglerna att arbetsgivaren gör en riskbedömning. Den ska kartlägga vilka faror som finns — till exempel öppna kanter, branta tak eller halt underlag. Dessutom ska arbetsgivaren bedöma sannolikheten för ett fall och de möjliga konsekvenserna. Eftersom arbetsplatser förändras under ett projekt måste riskbedömningen uppdateras vid ändrade förhållanden. Riskbedömningen ska också dokumenteras skriftligt så att den kan visas upp vid en inspektion.

Reglerna för arbete på höjd anger en tydlig prioriteringsordning. Först ska arbetsgivaren undersöka om fallrisken kan byggas bort eller förebyggas med gemensamma, kollektiva skyddsanordningar som räcken och nät. Först när det inte är möjligt väljs personlig fallskyddsutrustning. Slutligen dokumenterar arbetsgivaren valet och skälen till varför just den metoden valdes.

Tvåmetersgränsen vid byggnads- och anläggningsarbete§

Vid byggnads- och anläggningsarbete finns en konkret gräns: om det förekommer arbete med risk att falla 2 meter eller mer ska det finnas åtgärder mot fallriskerna. Arbetsmiljöverket kan besluta om sanktionsavgift för arbetsgivare som låter arbetstagare arbeta utan fallskydd, eller med felaktigt fallskydd, där fallhöjden är 2 meter eller mer. Observera att kravet på riskbedömning gäller även vid lägre höjder — ett fall från en meter kan också orsaka allvarliga skador, till exempel vid arbete intill utstickande armeringsjärn eller maskindelar.

Kollektivt skydd väljs i första hand§

Reglerna slår fast att kollektiva skyddsåtgärder alltid ska övervägas först. Kollektivt skydd innebär åtgärder som skyddar alla på arbetsplatsen, utan att varje person behöver bära personlig utrustning. Exempel på kollektiva skyddsåtgärder:

- Räcken och ledstänger längs kanter och öppningar
- Skyddsnät under eller vid sidan av arbetsytan
- Täckta golvöppningar med solida luckor
- Ställningsgolv med kantskydd

Kollektiva skyddsanordningar ska dessutom kontrolleras regelbundet, framför allt på byggarbetsplatser där förutsättningarna ändras dagligen. Arbetsgivaren ansvarar för att underhållet sker löpande. I guiden om [kollektivt och personligt fallskydd](/guider/kollektivt-och-personligt-fallskydd) jämför vi de två skyddstyperna i detalj.

Personlig fallskyddsutrustning vid arbete på höjd§

När kollektiva lösningar inte räcker väljer arbetsgivaren personlig fallskyddsutrustning. Utrustningen ska vara CE-märkt och passa den aktuella arbetsuppgiften. Typisk utrustning:

- Fallsele som fördelar krafterna över kroppen vid ett fallstopp
- Falldämpande lina som bromsar ett fall successivt
- Kortlina som hindrar att arbetstagaren når kanten
- Räddnings- och fallskyddsblock för vertikala ytor och stegar

Felaktig användning av personlig fallskyddsutrustning kan förvärra en olycka. Därför kräver reglerna att arbetstagaren har kunskaper om hur utrustningen fungerar. Utrustningen ska kontrolleras visuellt före varje användning, och en grundligare besiktning görs med jämna intervall — vanligtvis minst en gång per år — av en sakkunnig person.

Utbildningskrav vid arbete på höjd§

Arbetsgivaren ska säkerställa att varje arbetstagare som arbetar på höjd har tillräckliga kunskaper. Utbildningen ska täcka riskbedömning, val av skyddsåtgärder, korrekt hantering av fallskyddsutrustning och agerande vid en olycka — inklusive räddning av en person som blivit hängande i selen. Läs mer om det sistnämnda i guiden om [hängtrauma och räddning](/guider/hangtrauma-och-raddning).

En [fallskyddsutbildning](/fallskyddsutbildning) ger arbetstagaren den teoretiska grund som reglerna kräver. Teorin kompletteras med praktiska moment som genomförs under ledning av en kompetent person på arbetsplatsen. Eftersom kunskap bleknar med tiden rekommenderas återkommande repetition — branschpraxis är vart tredje år. Framför allt gäller det yrkesgrupper som regelbundet arbetar på höjd, till exempel takläggare och fasadarbetare.

Vilka föreskrifter gäller sedan 2025?§

Den 1 januari 2025 ersatte Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur de äldre föreskrifterna. För arbete på höjd är främst dessa relevanta:

- [AFS 2023:10](/regelverk/afs/2023-10) — Risker i arbetsmiljön, med regler om skydd mot skada genom fall
- [AFS 2023:11](/regelverk/afs/2023-11) — Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, som bland annat reglerar personlig fallskyddsutrustning, stegar och ställningar
- AFS 2023:13 — Risker vid vissa typer av arbeten, bland annat byggnads- och anläggningsarbete
- [AFS 2023:9](/regelverk/afs/2023-9) — produktregler för stegar, ställningar och viss annan utrustning för arbete på höjd

Äldre föreskrifter, till exempel AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning, är upphävda sedan utgången av 2024 och gäller bara som historik. Kontrollera därför alltid att du läser den aktuella versionen av reglerna.

Arbetsgivarens ansvar för arbete på höjd§

Reglerna lägger det yttersta ansvaret på arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar, välja och köpa in lämplig utrustning samt se till att arbetstagarna får rätt utbildning. Det räcker alltså inte att enbart köpa in utrustning — arbetsgivaren ska dessutom kontrollera att utrustningen faktiskt används korrekt i praktiken.

Vid byggnads- och anläggningsarbete har även byggherren och byggarbetsmiljösamordnaren ett ansvar. De ska planera fallskyddsåtgärder redan i projekteringsskedet. Eftersom ansvaret ligger hos flera parter krävs tydlig kommunikation och skriftlig dokumentation av vem som ansvarar för vad.

Stegar och ställningar — specifika krav§

Reglerna ställer specifika krav på stegar och ställningar. Stegar bör bara användas för kortvariga arbetsmoment och på platser där en ställning eller arbetsplattform inte är praktiskt möjlig. Stegen ska vara i gott skick, stå på ett stabilt och plant underlag och säkras mot att välta eller glida.

Ställningar ska uppföras, ändras och monteras ned under ledning av en person med tillräcklig kompetens. Ställningsgolv ska ha skyddsräcken, och fotlister längs kanterna ska hindra att verktyg och material faller ned. Ställningen får bara belastas med den last den är dimensionerad för.

Kontroll och dokumentation§

Ett viktigt krav i reglerna för arbete på höjd är dokumentation. Arbetsgivaren ska dokumentera riskbedömningar, val av skyddsåtgärder och genomförda kontroller. Dessutom ska kontrollerna av personlig fallskyddsutrustning journalföras. På så vis kan arbetsgivaren visa att kontrollerna faktiskt har genomförts.

Arbetsmiljöverket kan begära att få ta del av dokumentationen vid en inspektion. Därför är det viktigt att rutinerna för dokumentation är tydliga och att alla ansvariga vet hur de ska följas. God dokumentation ger också arbetsgivaren ett skydd om en olycka inträffar och frågor om ansvar uppstår.

Konsekvenser av att bryta mot reglerna§

Arbetsgivare som bryter mot reglerna för arbete på höjd riskerar sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket — avgiften beräknas utifrån antalet sysselsatta och kan uppgå till flera hundra tusen kronor. Dessutom kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig om en arbetstagare skadas på grund av bristande skyddsåtgärder. Fallolyckor hör till de vanligaste orsakerna till allvarliga olyckor och dödsolyckor på svenska arbetsplatser, och Arbetsmiljöverket genomför därför regelbundna inspektioner i branscher med hög fallrisk — framför allt inom bygg, fasadarbete och takarbete. Arbetar du eller dina medarbetare på tak? Läs även guiden om [fallskydd på tak](/guider/fallskydd-pa-tak).

Sammanfattning — reglerna för arbete på höjd i korthet§

Reglerna för arbete på höjd kräver att arbetsgivaren genomför en riskbedömning och väljer kollektiva skyddsåtgärder i första hand. Därefter ser arbetsgivaren till att arbetstagarna har rätt utbildning och utrustning. Vid byggnads- och anläggningsarbete gäller tvåmetersgränsen, med sanktionsavgift som påföljd vid brister. Personlig fallskyddsutrustning ska vara CE-märkt, kontrolleras regelbundet och hanteras av utbildad personal. Eftersom ett fall kan vara livshotande är det avgörande att alla som arbetar på höjd känner till och följer gällande regler. Är du ny inom området? Börja gärna med guiden [vad är fallskydd?](/guider/vad-ar-fallskydd)