Hängtrauma: symtom, räddningsplan och räddning vid arbete på höjd

# Vad är hängtrauma?

Hängtrauma — ibland kallat ortostatisk chock vid hängande, på engelska suspension trauma — är ett tillstånd som kan drabba den som blir hängande stilla i en helkroppssele, till exempel efter ett fall som fångats upp av personlig fallskyddsutrustning. Selen räddar livet i själva fallet, men om personen sedan blir hängande orörlig uppstår en ny risk som är lätt att underskatta.

När kroppen hänger vertikalt och stilla samlas blod i benen. Benmusklerna, som normalt hjälper till att pumpa blodet tillbaka mot hjärtat, är passiva, och selens band kan dessutom trycka mot blodkärlen i ljumskar och lår. Hjärtat får allt mindre blod att arbeta med, blodtrycket sjunker och hjärnan får sämre syretillförsel. Personen blir yr och illamående och kan till slut svimma. Att förlora medvetandet i hängande position är särskilt allvarligt, bland annat för att luftvägarna kan påverkas och för att tillståndet då kan förvärras snabbt.

Arbetsmiljöverket beskriver risken tydligt: en arbetstagare som faller och blir hängande i en helsele riskerar att drabbas av ortostatisk chock (hängtrauma), vilket kan leda till allvarliga skador och till och med dödsfall. Det är därför arbete med personlig fallskyddsutrustning alltid ska planeras tillsammans med en räddningsplan — det räcker inte att selen fångar fallet, personen måste också snabbt kunna tas ner.

Hur snabbt blir hängtrauma allvarligt?§

Det finns ingen exakt tidsgräns som gäller alla. Hur snabbt symtomen utvecklas beror bland annat på kroppsposition, selens passform, om personen är skadad eller medvetslös och på individuella faktorer. Internationella första hjälpen-riktlinjer, bland annat från det australisk-nyzeeländska rådet ANZCOR, anger att besvär kan utvecklas redan när någon hängt stilla i mer än cirka 10 minuter. En skadad eller medvetslös person som inte kan röra benen är betydligt mer utsatt än den som är vaken och kan avlasta selen.

Den praktiska slutsatsen för arbetsplatsen är enkel: räddningen måste kunna påbörjas snabbt — det handlar om minuter, inte timmar. Att enbart förlita sig på räddningstjänsten är sällan en tillräcklig plan, eftersom insatstiden till en arbetsplats ofta är längre än den tid en hängande person säkert klarar. Arbetslaget behöver därför ha både utrustning och kunskap för att själva kunna få ner en kollega.

Symtom på hängtrauma§

Den som hänger i sele — och kollegorna som övervakar arbetet — bör känna igen de tidiga varningssignalerna:

- Yrsel och svimningskänsla
- Illamående
- Blekhet och kallsvettning
- Andfåddhet eller snabb andning
- Domningar eller stickningar i benen
- Synpåverkan, till exempel dimsyn
- Oro och förvirring
- Sjunkande medvetandegrad

En vaken person som hänger kan i väntan på räddning försöka röra på benen och om möjligt avlasta trycket från selen, till exempel genom att trampa i fotslingor eller ta stöd mot underlaget. Det viktigaste är ändå alltid att nedtagningen sker så snabbt som det går att genomföra säkert.

Därför är räddningsplan ett krav när personligt fallskydd används§

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvaret att förebygga ohälsa och olycksfall, och Arbetsmiljöverkets föreskrifter konkretiserar vad det innebär vid arbete på höjd. AFS 2023:10 (kapitel 4) reglerar skydd mot fall, AFS 2023:11 kräver att den som använder personlig fallskyddsutrustning har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper, och AFS 2023:13 innehåller särskilda regler för bygg- och anläggningsarbete — där kollektiva skyddsanordningar alltid ska väljas före personlig fallskyddsutrustning. Läs mer om skillnaden i vår guide om [kollektivt och personligt fallskydd](/guider/kollektivt-och-personligt-fallskydd).

En central del av planeringen är att kunna undsätta en person som fallit och blivit hängande. Arbetsmiljöverket är dessutom tydliga med att arbete i personlig fallskyddsutrustning aldrig ska utföras som ensamarbete — det måste alltid finnas någon på plats som kan larma och påbörja räddningen. En räddningsplan som ingen i arbetslaget känner till, eller räddningsutrustning som ligger kvar i servicebilen, hjälper inte den som hänger.

Kort sagt: den som planerar arbete med sele och lina måste samtidigt planera för hur en hängande person snabbt tas ner. Räddningsplanen ska finnas på plats innan arbetet påbörjas, inte tas fram när olyckan redan har hänt.

Vad ska räddningsplanen innehålla?§

En räddningsplan behöver inte vara ett långt dokument — men den ska vara konkret, känd av alla i arbetslaget och anpassad till den aktuella arbetsplatsen. Fyra grundstenar bör alltid finnas med:

Evakueringsutrustning i korthet§

Vilken utrustning som behövs styrs av riskbedömningen, men några vanliga komponenter återkommer på de flesta arbetsplatser med personligt fallskydd:

- Räddningskit med nedfirningsdon — gör det möjligt att kontrollerat fira ner en hängande person till marken. Finns som färdiga paket anpassade för olika höjder.
- Räddningsvinsch eller lyftfunktion — används när personen först måste lyftas för att kunna kopplas loss, till exempel vid räddning uppåt.
- Teleskopstång — hjälper räddaren att koppla in räddningssystemet i den hängandes sele på avstånd, utan att själv behöva klättra ut.
- Avlastningsslingor på selen — fotslingor som en vaken person kan trampa i för att avlasta trycket från selens lårband i väntan på nedtagning.
- Skylift, ställning eller stege — ibland är den enklaste räddningsvägen att nå personen direkt från en arbetsplattform.

All räddningsutrustning ska användas enligt tillverkarens instruktioner, kontrolleras regelbundet och hanteras av personer som har övat på den. Utrustning som ingen kan använda ger falsk trygghet.

Första hjälpen vid hängtrauma — vad säger moderna riktlinjer?§

Äldre råd sa att en nedtagen person skulle hållas sittande i upp till 30 minuter, av rädsla för att blodet från benen skulle skada kroppen när det strömmade tillbaka (så kallat "reflow syndrome"). Den uppfattningen saknar vetenskapligt stöd. Moderna internationella riktlinjer, bland annat ANZCOR:s riktlinje för första hjälpen vid hängtrauma, anger i stället att en nedtagen person ska omhändertas enligt vanliga första hjälpen-principer: placera personen bekvämt, helst liggande, och övervaka andning och medvetande. Att hålla personen upprätt kan tvärtom vara skadligt.

Basnivån att komma ihåg som kollega är enkel: larma 112, få ner personen så snabbt som det går att göra säkert, lägg personen ner och följ larmoperatörens instruktioner. Ge hjärt-lungräddning om personen inte andas normalt och du är utbildad i HLR. Den som har hängt i sele efter ett fall bör alltid bedömas av sjukvården, även vid snabb återhämtning.

Hängtrauma och räddning i fallskyddsutbildningen§

Kunskap om hängtrauma och räddning är en självklar del av fallskyddskompetensen. Enligt AFS 2023:11 ska arbetstagare som använder personlig fallskyddsutrustning ha dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper — och dit hör att förstå riskerna med att bli hängande, känna till räddningsplanens innehåll och veta hur man agerar vid en olycka.

I vår fallskyddsutbildning ingår hängtrauma, räddningsplan och grundläggande kamraträddning som ett eget kursmoment, tillsammans med lagkrav, riskbedömning och säker användning av personlig fallskyddsutrustning. Utbildningen tar cirka 40 minuter och ger digitalt utbildningsbevis direkt vid godkänt prov. Praktiska räddningsmoment övas därefter på arbetsplatsen under ledning av en kompetent person.

Vill du läsa mer om fallskydd i stort? Börja med guiden [Vad är fallskydd?](/guider/vad-ar-fallskydd) eller läs om [reglerna för arbete på höjd](/guider/arbete-pa-hojd-regler) och [fallskydd på tak](/guider/fallskydd-pa-tak).