AFS 2023:13: AFS 2023:13 – Risker vid vissa typer av arbeten

Vissa typer av arbeten är så riskfyllda att de allmänna arbetsmiljöreglerna inte räcker. AFS 2023:13 – Risker vid vissa typer av arbeten – samlar Arbetsmiljöverkets särskilda regler för sådana arbeten i en föreskrift med kapitel per arbetstyp. Föreskriften gäller sedan den 1 januari 2025 och har därefter ändrats flera gånger; ändringar är införda till och med AFS 2025:8. Bland annat innehåller den sedan tidigare de svenska asbestreglerna, som skärptes i december 2025. På den här sidan går vi igenom vad föreskriften täcker, vilka krav som väger tyngst och hur du som arbetsgivare lever upp till dem.

Vilka arbeten täcker AFS 2023:13?

Föreskriften är uppbyggd med ett kapitel per typ av arbete. Den omfattar bland annat arbete med djur, arbete med risk för exponering för asbest, berg- och gruvarbete, byggnads- och anläggningsarbete, dykeriarbete, frisörarbete, hamnarbete, arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer, arbete i kylda livsmedelslokaler, mast- och stolparbete, provning med över- eller undertryck, reparation av fordon, rök- och kemdykning, smältning och gjutning av metall, sprängarbete samt snöskottning på tak och annan vinterväghållning.

Gemensamt för kapitlen är att de preciserar vad som gäller utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet: särskilda riskbedömningar, krav på utbildning eller dokumenterade kunskaper, och i vissa fall tillstånd, anmälan eller läkarundersökningar. Flera äldre föreskrifter fördes över hit vid regelförnyelsen, till exempel Asbest (AFS 2006:1), stora delar av Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), Bergarbete, Dykeriarbete, Rök- och kemdykning samt Mast- och stolparbete.

Asbest – kapitel 3

Asbestreglerna, som tidigare fanns i AFS 2006:1, finns nu i kapitel 3. Kraven gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering för asbesthaltigt damm. Rivning och sanering av asbest, bearbetning och behandling samt forskning och analys kräver tillstånd från Arbetsmiljöverket, och berörda arbetstagare ska ha dokumenterad asbestutbildning. Arbetsgivaren ska riskbedöma arbetet, se till att exponeringen kontrolleras när riskbedömningen kräver det och omedelbart vidta åtgärder om exponeringen inte är godtagbar.

Asbestreglerna skärptes genom ändringsföreskrifter beslutade 2025 (bland annat AFS 2025:6, som ändrar detta kapitel) och de nya kraven tillämpas från den 19 december 2025. Det hygieniska gränsvärdet för asbest, som finns i AFS 2023:14, sänktes samtidigt från 0,1 till 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft. Dessutom utökades utbildningskravet till att omfatta även den som riskerar att exponeras i sitt arbete – inte bara den som aktivt hanterar asbest – och fler arbetstagare än tidigare ska genomgå medicinska kontroller enligt AFS 2023:15.

Byggnads- och anläggningsarbete

Kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete innehåller de särskilda regler som gäller vid själva utförandet av byggarbete, till exempel krav på skydd mot fall vid arbete på höga höjder, säkra schakt och tillfälliga konstruktioner. Reglerna kompletterar AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning, som styr byggherrens ansvar och rollerna BAS-P och BAS-U. Den som planerar ett byggprojekt behöver alltså läsa båda föreskrifterna tillsammans.

Övriga kapitel i korthet

Berg- och gruvarbete samt sprängarbete omgärdas av krav på planering, dokumenterade kunskaper och skyddsåtgärder mot ras, brand och sprängningsrisker. Dykeriarbete och rök- och kemdykning ställer långtgående krav på utrustning, bemanning, övning och medicinska kontroller, eftersom en felbedömning snabbt kan bli livshotande. Kapitlen om smältning och gjutning, hamnarbete, mast- och stolparbete och provning med över- eller undertryck riktar sig till mer avgränsade branscher men följer samma mönster: särskild riskbedömning, särskild kompetens och tydliga skyddsåtgärder. Även vardagligare verksamheter berörs – till exempel frisörarbete, fordonsreparationer, arbete i kylda livsmedelslokaler och vinterväghållning som snöskottning på tak.

Riskbedömning och krav på kunskaper

Varje arbete som föreskriften täcker kräver en genomtänkt och dokumenterad riskbedömning innan arbetet påbörjas. Arbetsgivaren kartlägger vad som kan gå fel, hur allvarliga följderna kan bli och vilka skyddsåtgärder som krävs. Bedömningen ska göras i samverkan med skyddsombud och de arbetstagare som utför arbetet, och den ska uppdateras när förhållandena förändras.

Flera kapitel ställer dessutom uttryckliga krav på utbildning, dokumenterade kunskaper eller intyg – asbest är det tydligaste exemplet, men motsvarande krav finns bland annat för dykeriarbete och rök- och kemdykning. Arbetsgivaren ansvarar för att även nyanställda, vikarier och inhyrd personal uppfyller kraven innan de sätts i arbete. Instruktioner ska finnas på ett språk som alla berörda arbetstagare förstår.

Skyddsåtgärder i rätt ordning

Liksom i övriga föreskrifter i den nya strukturen gäller en tydlig prioriteringsordning. I första hand ska arbetsgivaren eliminera faran, till exempel genom att välja en arbetsmetod som inte frigör farligt damm. Därefter kommer tekniska och kollektiva skyddsåtgärder, som inkapsling, ventilation eller skyddsräcken, följda av organisatoriska åtgärder. Personlig skyddsutrustning är alltid det sista ledet, eftersom den bara skyddar den enskilda personen och kräver korrekt användning vid varje tillfälle.

Uppföljning och lärande av tillbud

Uppföljning är lika viktig som de initiala skyddsåtgärderna. Arbetsgivaren ska löpande kontrollera att åtgärderna fungerar, dokumentera tillbud och olyckor och låta dem leda till uppdaterade riskbedömningar. Eftersom föreskriften har ändrats flera gånger sedan ikraftträdandet – senast genom ändringsföreskrifter 2025 – behöver arbetsgivare som berörs av kapitlen också bevaka regeländringar på av.se och uppdatera rutiner och utbildningar i takt med dem.

Utbildning via Personalutbildarna

Att tillämpa kraven i AFS 2023:13 kräver gedigen kunskap hos chefer och arbetstagare, inte minst inom asbestområdet där både tillståndskrav och utbildningskrav gäller. Personalutbildarna erbjuder utbildningar som knyter an till föreskriftens områden, genomförda online så att hela arbetsstyrkan får samma grund. Välutbildad personal gör färre misstag, reagerar snabbare i farliga situationer och bidrar till en tryggare arbetsplats – och arbetsgivaren som satsar på kunskap uppfyller inte bara lagens krav utan bygger en kultur där säkerhet är en naturlig del av jobbet.